beetlebat

Tänka sej att det finns något som kan få mej att skriva en rad igen.
Det va minsann inte igår. Men sen va det väl ett tag sen något fick mej att känna mej så liten och förvirrad också.
Jag vet inte vad jag ska säga. Känner mej bara sådär tom. Det är ofta då jag får lust att skriva några rader.
Även om jag inte direkt har något att skriva om.

Det har hänt en hel del sen sist.
Kanske inte så konstigt eftersom jag inte skrivit på hur länge som helst.
Har hamnat i en sån där vanligt vardagskoma.
Både hatar och älskar det.

Den här grejen med att ta ett beslut och sen ta konsekvenserna av det är inte min starka sida har jag insett.
Jag har hellre min fot lite här och var. En jävligt dålig egenskap egentligen.
Man skjuter bara upp den där smärtan. Kommer slå tillbaka tusen gånger hårdare när det väl kommer.

Inte en dag jag ser fram emot...